Featherweight är klar!

Min featherweight är klar!
Stickad i Wollmeise lace på stickor 4,5 och 4. Blandade lite strukturer, ärmsluten är 1x1 ribb, nederkanten dubbel mosstickning och kragen vanlig mosstickning.

Hoppas den kommer att kännas fin och användbar. Jag hade nog hellre valt en annan modell om jag börjat på en sån här kofta idag. Den här började jag på 26 april 2010 enligt Ravelry- jag trodde inte jag hade lagt ut den där, men jag hittade den bland froggade projekt. Jag valde att vänta med att repa upp då, och ångrade mig ju också nu och stickade färdigt den.
Färgen "kornblume" är i alla fall helt ljuvlig!

Det är en grym tillfredsställelse att beta av gamla UFO:n. När jag tittar på min lista kan jag konstatera att jag stickat färdigt eller repat upp 7 av 36 projekt- alltså har jag bara 29 kvar! Inte så bara kanske, men ändå- 7 projekt avbockade från listan känns bra!

Vad hände 2010?

Gott Nytt År!

Jag tycker inte jag fått så mycket stickat 2010. Men när jag klickade ihop de här FO-kollagen så märkte jag att det har jag ju visst.

Förresten, jag undrar hur folk gör så fina kollage? Vilket program använder ni? Finns det ok gratisprogram? Det här gjorde jag med photovisi, och jag är inte särskilt nöjd med det förutom att det ju fyller funktionen jag var ute efter.

Och här kommer för första gången ever, en årskrönika. Eller nån slags Oscarsgala om mig och mina stickningar, framröstad av mig själv:

Årets sjal: Haruni, måste det ju bli, eftersom jag stickat den tre gånger. Favoriten är slätstickningsmodellen, som jag tycker är klart snyggast. Men jag vill sticka snygge-Ishbel igen också- till mig själv. Har gett bort dem jag stickat hittills. Men den sjal jag gillar bäst är egentligen min Citron, med angorakanten. Grått och vitt blev en hit 2010 här hemma hos mig.

Årets tröja: Cabled tunic av Suvi Simola, från Vogue knittings vinternummer 09/10. Använder ofta och gillar skarpt! Tätt följd av min Molly Ringwald-tröja, som jag snart stickat en ny utgåva av. Den använder jag också mycket, och modellen är enkel att variera- och kul att sticka för en halvutbränd småbarnsmorsa.

Årets mössa: Måste bli Side cable hat av Mari Muinonen, från Vogue knitting höst-09. Älskar den, det är den mössa jag använder absolut mest av dem jag stickat. Längtar efter att göra matchande vantar.

(Förresten, har ni sett att Mari och Suvi ska göra en bok ihop? Och bloggar om det här? Woohooo!)

Årets stolthet: Mina Selbuvantar. Älskar dem, använder dem jämt.

Årets garn: Madelinetosh! En underbar ny garnupplevelse som nästan blivit en besatthet. Nu har jag 4 olika kvaliteter av färgen Tart. Och fler vill jag ha.

Årets nördigaste: När jag släpade med mina kollegor till Purl, första dagen i New York, för att köpa Shelter. Lycka.

Och så några minuspoäng för 2010.

Årets fiasko: Featherweight cardigan. Evighetsprojekt som blev ingenting. Och det med världens finaste garn. To be continued 2011.

Årets gnäll: Min onda nacke som höll i sig hela sommaren och aldrig gav med sig, förrän min osteopat knäckte till nacken mot min vilja. Då gick det onda bort. Och jag överlevde. Den här gången.

Årets UFO: Acorns. Jag drog ju till och med igång en KAL. Även den ska få sig en omgång 2011.

2011 ska bli ett år då jag fortsätter göra tröjor. Det blev inte 12 st 2010, men 8 tröjor i vuxenstorlek känns okej. Kanske blir det fler klara i år, jag är ju igång med en hel del... Ska i alla fall fortsätta vara med i Ravelry-Kalen.

Vilket tröstpris!

Nyss kom vi hem från sommarstugan, och innanför dörren låg ett paket. Det var mitt "tröstpris" i Mikaelas utlottning. Helt fantastiskt garn med pärlor! Tusen miljarder tack! (Jag känner mig mkt ovärdig eftersom jag bara drog till med en vild gissning i tävlingen, jag är helt okunnig vad gäller hästar.)

Tack för all feedback angående Featherweight! Jag tror jag repar upp och stickar med 3,5:or, men den får ligga till sig lite.

Nu ska jag nämligen repa upp Vinelle och lägga upp Acorns. Skickade just iväg två nya inbjudningar till kal-en, och det är naturligtvis öppet för fler tillsvidare, även om vi drar igång idag.

Dags att ge upp?

Hela tiden stöter jag på patrull med min Featherweight. Igår lossnade min älsklingssticka från vajern, helt plötsligt. Alla maskor ramlade av och jag fick plocka upp. Det är andra gången jag får plocka upp en hel radda tappade maskor från den här stickningen, och garnet är verkligen inte snällt utan alla misstag syns mkt tydligt- se bild. Dessutom insåg jag plötsligt att alla de flesta på Ravelry som stickat den här i samma garn har använt stickor 3,5. Jag har 4,5. Just nu funderar jag allvarligt på att repa upp hela tröjan och börja om. Men inte omedelbart, eftersom jag ju börjar på en annan kofta imorgon. Synpunkter?

Roligare saker: Jag har nu börjat om för tredje gången på min Molly Ringwald-tröja. Lade ner Drops-mönstret eftersom det kändes för tjejigt i den färgen, jag kommer aldrig att använda en sån. Sen gjorde jag den här, eget påhitt, med ribb under bysten. Blev för 90-tal. Nu blir det väldigt enkelt och slätstickat- men väldigt fint till slut också, hoppas jag. Ska bli en knapp överst i sprundet. Inspirerat mest av Textured tunic, men även av min grå tröja från förra året.

Och häromdagen gick jag in i en 10-kr-butik i Grebbestad. Då hittade jag ett budgetalternativ till skräddarvinkel, som jag kände blev lite väl dyrt för mina sömnadsäventyr.

Imorgon drar vi igång med Acorns! Häng på! Anna, tveka inte! Kal är Kul!

Haruni

Just nu i maj går livet verkligen i racerfart, varje år. Så även detta år, jag jobbar och jobbar och barnen åker på läger och det är avslutningar och uppvisningar varenda dag. Jag har det härligt, men längtar hem till min stickkorg också såklart. Så många påbörjade arbeten, och så lite färdigt.

Här är mina stackars pågående stickningar, som jag älskar lika mycket och vill få färdigt lika snabbt allihopa:

Featherweight cardigan i Wollmeise lace, fg Kornblume. Annis la jag upp igår, kunde inte låta bli, i mitt gulgröna Solsilke. Vinelle stickar jag med Janette, i Cascade 220 heathers, Summer sky. Och en Ishbel-baserad Haruni i Wollmeise 100% superwash merino fg Ebenholz.

Idag är det min dag eftersom jag är en mor. Tror jag ägnar dagen åt mitt sorgligaste projekt, som kommer att bli jättefint men som hakade upp sig där vid garnbytet.

Men: Jag har faktiskt ett FO! Som är underbart. Här syns Haruni, lite snajdigt upphängd på en kökslucka. Stickad i Colinette Jitterbug, fg Rio. 1,5 härvor gick åt ungefär. Stickor 3,5 och virknål 3. Ska bli en present till en tjej som jag inte alls känner väl. Konstigt, jag brukar vara så restrektiv med att ge bort stickade saker. Men den här bara ska Amanda ha.

Repa upp

Grrr... jag har repat upp. Fast bara en bit. På båda mina koft-stickningar. Igår kväll märkte jag ett hål i min Featherweight. Ett sånt där retligt hål som blir när man råkat göra ett omslag som man inte sett och stickat i på nästa varv och bara kört på. Det var bara att repa upp. Nu ser den ut ungefär exakt som på bilden jag bloggade förra söndagen.

Och nyss tog jag fram mitt sista nystan till Creature Comforts Cardi, och såg att den gröna färgen i det nystanet passade mycket bättre ihop med de första två. Det nystan jag just stickat upp (det tredje alltså) hade ganska många klargröna stick i sig vilket inte riktigt matchar de andra, som är mer gulgröna. Och eftersom jag inte kommer att använda mycket av den sista härvan är det ju mycket smartare att byta ut de två... vad krångligt det låter, hoppas bilderna kan tala. Det var i alla fall bara att repa upp, får göra om. Men jag vill ha mitt kofta nu! Nu när maj är så kall och alla träd har färgen som garnet har. Det är ju nu jag skulle vilja ha den på mig. Men men- det kommer väl fler underbara vårar då jag kan ha koftan. Grr.

Men: det är ändå en tröst att båda koftorna ser ut att bli jättefina :) Så småningom.

Och så kan jag titta i mitt garnskåp och känna att jag har en skattkista :)

På jakt efter blått

Idag tog jag min årliga blåsipps-skådar-promenad. Tjurepannan gör ingen besviken. Nu har jag fått blå inspiration,

och stickar Featherweight cardigan i kornblått Wollmeise laceweight.

Världens bästa

Idag fick jag fantastiskt garn med posten, från snälla/underbara/generösa Åsa. Jag ska sticka mig en kofta av det, men har återigen hamnat i vel-träsket. Whisper eller Featherweight? Omröstning på Ravelry här. Hjälp mig genom att lämna en åsikt! Tusen tack :)

Jag har inte sett någon av koftorna live, så om någon av er som läser detta har stickat någon av modellerna blir jag jätteglad för konstruktiva kommentarer om hur de är att bära. Särskilt Whisper tycker jag ser jättefräck och samtidigt aningen konstig ut. Hur funkar det med "snibbarna"? Knyter man dem eller flänger de omkring och känns ivägen?