Cullberg

"Jag längtar bort, långt härifrån."

Tillåt mig att presentera: Cullbergbalettens version av Shetland triangle. Stickad i Rowanspun aran, fg caviar. Stickor 6 (nya knitpro i genomskinlig plast, snygga och bra).

Denna balettuppvisning blir min avslutning på So you think you can knit. Det kommer ett extranummer senare, med lite mer klassisk balett, men det blir efter att själva SYTYCK är slut, för nu kommer jag inte att blogga mer på ca en månad.

Min sammanfattning: Det jag är mest glad för vad gäller balettutmaningen är att jag nu stickade det här mönstret för andra gången, och jag behövde knappt titta på diagrammet. Jag kunde balettstegen helt enkelt! Känns väldigt bra. De inlägg i tävlingen jag gjort som jag själv tycker är bäst och vill tävla med är de här två: en med stickteknik och en med balett-spets-jämförelser. Alla mina inlägg är taggade.

Tack Lisa för den här roliga tävlingen!

Vill passa på att önska alla en underbar Jul och ett Gott nytt år!

I väntan på entré

Här ligger en färdig Cullberg-koreografi och väntar på entré (alltså blockning).

Ny koreografi

Jag tycker det är tråkigt att dansa klassisk Bolsjoj-svansjön-balett. Jag gillar Cullbergbaletten bättre.
Och då menar jag naturligtvis att jag inte vill sticka mer med Rowan kidsilk haze, istället vill jag sticka en Shetland triangle med stickor 6 och Rowanspun aran. Grov balett, liksom. Känns så mycket mer som jag. Mindre utmaning, ja. Men mer SYTYCK-bloggat, garanterat :) Och kanske vill jag lära mig mer skir balett om ett tag.

VM-guuuld!

Min sjal är klar! Se mer utförligt bloggande här.

VM i friidrotts-stickning

Här ser ni en bild på mig när jag värmer upp inför VM. Jag ska tävla i långdistans, närmare bestämt 3000 m hinder. För mig innebär en lång jobbig hinderlöpning att ta mig igenom ett spetssjal-mönster. Jag har börjat på massor av underbara sjalar, men Aldrig gjort klart en enda spetssjal! Det är sant. Och nu ska det åtgärdas. Jag fattar inte vad hindret är egentligen: underbara garner, vackra mönster... men icke. Diagram har jag ju stickat efter på andra sätt, och även spetsstickning i tröjor och sockor. Men aldrig att jag fått till en sjal. Först ska jag sticka klart min Shetland triangle i Växbo lin. Får se om det blir fler, bara att få klart den skulle kännas underbart.

Var med och VM-sticka du också! Kolla in bloggen här.

Silk garden sjal

Som jag tidigare bloggat så blev jag på Grötö kär i en sjal som Lindas mamma Kicki gjort, i Noro Kureyon sock. Jag har inget Kureyon sock hemma, men väl lite Silk garden sock. Så jag tänkte att det är väl sak samma. Kollade på Ravelry, och det var nästan samma löpmeter. Eh- inte, ser jag nu. 300 m på Silk garden och 422 m på Kureyon. Det märks, för den här sjalen har jag använt hela nystanet till och den är inte direkt stor. Snarare minimal.

Själva mönstret, en slätstickad variant "Shoulder Shawl in Syrian Pattern" från boken Victorian lace today, blev dock precis så fin i det här garnet som jag hade tänkt mig. Virkad kant runt om med fasta maskor i en tråd drops Alpaca och en tråd finaste Grötö-mjölk. Jag har ett nystan Silk garden sock kvar i en annan färgställning. Kanske ska jag köpa mig ett till och göra en större variant. Ja, så får det bli så småningom.

Idag la jag upp till en Shetland triangle i Växbo-linet jag fått av Veronica. Veronica, om du läser detta: Det här garnet gör mig så lycklig! Färgen är så otroligt vacker och lystern i garnet gör mig alldeles svag! Tack!

Till sist: idag är jag stolt mor, mina två äldsta barn har sprungit Lilla Göteborgsvarvet. Nästa år ska jag springa det stora. Så, nu är det skrivet, nu är det bestämt.

Älsklingar

Den här röda färgen gör mig alldeles lycklig. Den är liksom både djup och ljus på samma gång. Här ligger en färdig och välanvänd mössa och kofta, fingervantar som fastnat på vägen och en upprepad sjal som jag tror ska bli en Swallowtail (pdf)... eller vad tycker ni? Rösta gärna här bredvid! Garnet är Naturgarns tunnaste. Jag tänker mig stickor 4,5 så blir det lite snajdigt glest. Tyget är ekologisk bomullstrikå som ska bli en klänning.

Den här gröna färgen gör mig också alldeles lycklig! Den känns som vår och längtan efter ännu grönare sommar. Kappan syr jag, med hjälp av den helt underbara Anna. Igår fick jag ett knapphåls-sammanbrott, men idag känner jag tillförsikt. Den kan bli klar till Grötö, kanske. Tre sjalidéer- en påbörjad Flower basket i Evilla, som jag tänkt repa upp, men nu när jag tog fram den ångrar jag mig. Den är ju sjalarnas sjal, det har jag alltid tyckt. Det ska nog gå. Sen tror jag lingarnet ska bli en Shetland triangle (Ravelrylänk) med stora stickor. Handpaintedyarn-garnet däremot vet jag inte. Om jag gillar Swallowtail kanske jag gör en till.

Håll nu tummarna för att jag fixar till åtminstone två sjalar av alla dessa. Jag kan tala om att det finns annat påbörjat i gömmorna också, till exempel en underbar Laminaria... Jag måste komma loss ur detta sjaltvivel. Jag kan! Det tar inte en evighet!