Som jag tidigare bloggat så blev jag på Grötö kär i en sjal som Lindas mamma Kicki gjort, i Noro Kureyon sock. Jag har inget Kureyon sock hemma, men väl lite Silk garden sock. Så jag tänkte att det är väl sak samma. Kollade på Ravelry, och det var nästan samma löpmeter. Eh- inte, ser jag nu. 300 m på Silk garden och 422 m på Kureyon. Det märks, för den här sjalen har jag använt hela nystanet till och den är inte direkt stor. Snarare minimal. 
Själva mönstret, en slätstickad variant "Shoulder Shawl in Syrian Pattern" från boken Victorian lace today, blev dock precis så fin i det här garnet som jag hade tänkt mig. Virkad kant runt om med fasta maskor i en tråd drops Alpaca och en tråd finaste Grötö-mjölk. Jag har ett nystan Silk garden sock kvar i en annan färgställning. Kanske ska jag köpa mig ett till och göra en större variant. Ja, så får det bli så småningom.Idag la jag upp till en Shetland triangle i Växbo-linet jag fått av Veronica. Veronica, om du läser detta: Det här garnet gör mig så lycklig! Färgen är så otroligt vacker och lystern i garnet gör mig alldeles svag! Tack!
Till sist: idag är jag stolt mor, mina två äldsta barn har sprungit Lilla Göteborgsvarvet. Nästa år ska jag springa det stora. Så, nu är det skrivet, nu är det bestämt.
