söndag, maj 17, 2009

Silk garden sjal


Som jag tidigare bloggat så blev jag på Grötö kär i en sjal som Lindas mamma Kicki gjort, i Noro Kureyon sock. Jag har inget Kureyon sock hemma, men väl lite Silk garden sock. Så jag tänkte att det är väl sak samma. Kollade på Ravelry, och det var nästan samma löpmeter. Eh- inte, ser jag nu. 300 m på Silk garden och 422 m på Kureyon. Det märks, för den här sjalen har jag använt hela nystanet till och den är inte direkt stor. Snarare minimal.
Själva mönstret, en slätstickad variant "Shoulder Shawl in Syrian Pattern" från boken Victorian lace today, blev dock precis så fin i det här garnet som jag hade tänkt mig. Virkad kant runt om med fasta maskor i en tråd drops Alpaca och en tråd finaste Grötö-mjölk. Jag har ett nystan Silk garden sock kvar i en annan färgställning. Kanske ska jag köpa mig ett till och göra en större variant. Ja, så får det bli så småningom.

Idag la jag upp till en Shetland triangle i Växbo-linet jag fått av Veronica. Veronica, om du läser detta: Det här garnet gör mig så lycklig! Färgen är så otroligt vacker och lystern i garnet gör mig alldeles svag! Tack!
Till sist: idag är jag stolt mor, mina två äldsta barn har sprungit Lilla Göteborgsvarvet. Nästa år ska jag springa det stora. Så, nu är det skrivet, nu är det bestämt.

21 kommentarer:

  1. Och jag ska stå på Avenyn och hejja!
    Så snyggt det blev med det slätstickade!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Ser underbar ut! Det är bra att ha sjalar i olika storlekar!

    SvaraRadera
  3. Så fin sjal! Kul att du gillar linet! Jag tyckte det skulle passa dig bra. Kram

    SvaraRadera
  4. vill oxå springa! Tror du man kan börja med midnattsloppet och träna upp sig från 0 till 100 på 3 månader? :-D

    Verkligen skir skön sjal du gjort! Och du ser så sval och vacker ut i den!

    /J

    SvaraRadera
  5. Sjalen är jättefin och ganska lagom nu i sommarvärmen. Jag ser att du lyckades få tag i wollmeise. Du kommer nog att älska garnet när du stickat med det.

    SvaraRadera
  6. Liten men väldigt fin!
    Jag blev kär i Lindas sjal redan i vintras då hon visade den på sin blogg. Jag har köat länge för just det Kureyongarnet o nu är det äntligen på väg hit!
    Ps. Duktiga barn! ds.

    SvaraRadera
  7. Kanske inte så stor som du tänkt, men väldigt fin! Kram

    SvaraRadera
  8. Verkligen verkligen fin. Sofistikerad liksom.....

    SvaraRadera
  9. Väldigt mycket du faktiskt... Kram

    SvaraRadera
  10. Grattis Mia! till en avslutad sjal som blev toppenfin. Jag tog inte recept på min färgning, jag freebasade med gnuttar av färgpulver.
    Ses vi på onsdag? Hoppas det.
    kram Cilla

    SvaraRadera
  11. nä, jag skojar inte direkt. jag har varit svina-träningsugen länge nu, sen slog den här dumma bihåleinflamm till. Jag tänkte mjukstarta och sen har man ända till 7 aug att anmäla sig till den något högre avgiften då. Den lägsta avgiften vågar jag inte gå på eftersom jag inte är riktigt frisk ännu. jag har aldrig sprungit ngt lopp men tänker att det skulle va himla kul att göra ngn gång. Jag är rädd för löpslingor dessutom, eller snarare alla lösa stora hundar som springer runt i dem ;-) men jag ÄLSKAR löpbandet. Vet du något bättre ställe än ruddalen för hundskräcken? ;-)

    SvaraRadera
  12. En sån härlig sjal.
    Eva i Lund

    SvaraRadera
  13. Den blev superfin! Min är i Noro Kureyon är inte heller särskilt stor, men faktiskt är den väldigt användbar ändå! Alla behöver ju inte vara lika stora :). Men jag tycker det är lite tråkigt att du inte kör lite funny walk, det är det nya juh..... ;).

    SvaraRadera
  14. så fin den är - och så bra den passar till klänningen:)

    SvaraRadera
  15. Jättevacker sjal - och så användbar!

    SvaraRadera
  16. Väldigt kul att du ville vara med och tävla på min blogg! :)

    //Lina

    SvaraRadera
  17. Jättefin sjal- och jättefint mönster- är den svårstickad? Jag stickar nästan bara sjalar och skulle hemskt gärna vilja få veta vart jag hittar mönstret?

    SvaraRadera