Valldal och Agata

Jag har ju missat att blogga Valldal här! Skandal. Vi stickade den ihop i Caramel-KAL-gruppen på Facebook, och jag ondgjorde mig över den svåra ärmhål-steeken. Av mina med-KALare fick jag då massor av pedagogiska länktips som jag inte orkade sätta mig in i. Maria G föreslog att jag skulle titta i Kofteboken för att få lite idéer om minskningar mellan mönstervarven för att göra en ok-variant, och det gjorde jag. Blev grymt nöjd till slut, använder den jämt!

Snygga kantband som Petra köpte åt mig första Syfestivalen vi var på med Magasin duett, 2013. Äntligen fick de ett värdigt syfte. Pärlemorknappar från Bollan.
Garn: Sandnes Tove. Stickor 2,5 (resåren) och 3,5 (allt annat).

Idag blockade jag sjalen Agata, aka Året runt-sjalen från 2014, som var mitt april-UFO. Jag hade hela kantbården kvar, men den var faktiskt riktigt rolig att mata på med. I maj ska jag göra färdigt en kantbård till, på en annan sjal, som jag för övrigt bara har hälften kvar på. Garn: Magasin duett geelong, fg cerise, stickor 4. Mönster av Maria Gustafsson.

En Röd kofta!

Tada! För första gången har jag lyckats med min föresats att sticka 12 tröjor på ett år. Här är min tolfte, en riktigt ljuvlig amaryllisröd myskofta till jul! Jag önskar att det gick att fotografera garnet så det syns hur färgen fullkomligt Glöder. Den här översta bilden blev bäst färgmässigt.

Det är en teststickning för Suvi Simola igen, hon gör så otroligt fina saker och det är fjärde gången jag har äran att få testa något hon designat. (tidigare tester här, här och här). Mönstret är mycket bra skrivet och lätt att följa, arbetsnamnet på den är Well Water, men det kanske ändras.

Jag fick det här fantastiskt röda garnet av Petra i somras (Jitterbug, fg Vatican Pie) som tack för att jag stickade upp en Molly till Magasin duett. Då var tanken att jag skulle sticka en Pomegranate av det. Men sen tyckte jag ändå att garnet var för melerat för den typen av mönster. En sån här modell med slätstickning på rätan och avigan är helt perfekt! Då kommer meleringen till sin rätt och strukturen syns bra. Älskar ärmlapparna!

Om någon av er som läser detta vill sticka koftan, tänk på att sticka icord-kanten lagom löst! Jag har blockat min mycket hårdhänt, den blev väl tight. Men Jitterbug-garnet är ju superwash-behandlat och mycket töjbart i vått tillstånd, så det gick bra.

De röda knapparna är i trä från Butik Bolla, som ju brukar sälja på syfestivalerna. Jag har haft dem liggande länge och väntat på den perfekta koftan, och den här var nog så perfekt i nyans man kan önska i alla fall. Dock var de lite små för de ganska stora knapphålen, som man gör som icord-öglor i kanten- så jag fick sy ihop dem lite för att få det snyggare.

Stickor 4 och 3,5. Och det gick åt 4,5 härvor- det här var de gamla Jitterbug-härvorna på 110 g, nu är de på 150 g tror jag.

Nu ska jag och Vilja försöka få ordning på detta pepparkakshus- jag har aldrig lyckats hittills. Kanske detta år blir mer lyckat?

Ny stickning, nya knappar och tantfunderingar

Som vanligt när jag "måste" sticka något börjar jag på något nytt. Sjalkalen är rolig, men tröjlängtan blev övermäktig liksom lusten att sticka i mitt lyxiga Osprey från Loop. Så nu har en Leyfi påbörjats, mönster av duktiga Rosemary Hill från Interweave knits höstnummer 2010. (Tack Maria! :)) Rolig rolig stickning och härligt härligt garn! Kommer att bli en helt ljuvlig tröja, hoppas jag. Hoppas någon trevlig stickbutik tar hem det här garnet till Sverige, jag vill ha mer!

Något som känns väldigt sorgligt är att Bolla ska stänga. Jag åkte dit en snabbis i fredags och panikshoppade lite knappar, för jag trodde de skulle stänga redan till helgen. Men hon har öppet vecka 35 också. Läs på bloggen här. Bollas knappar är de vackraste som finns, dessutom är de vintage. De jag rafsade ihop här är ju bara helt ljuvliga, och det finns massor lika fina. Skinnknappar och fina plastknappar är det här.

Bolla har dessutom skitsnygga linnekläder som jag inte köper. På tal om det här med självdistans eller självbild och sådär som jag touchade härom inlägget. Jag är snart 41 och vill inte vara tantig. När jag var 25 handlade jag på Gudrun Sjödén och hade gärna linneklänningar utan särskilt mycket former. Nu känner jag mig som en kulturtant i såna kläder. På ett negativt sätt. Som de sa på radion i fredags, när de pratade om Elin Eks bok som jag vill ha, och om de nya unga wannabe-tanterna: när man är 25 år är det coolt med förkläde, bullbak, pelargoner och sånt. Är man medelålders blir det bara fel-tantigt.

Nu menar jag inte att jag avstår linnekläder, bullar etc- jag menar, jag har ju faktiskt en stickblogg. Bara det är ju helt supertantigt. Och 90% av mina krukväxter är pelargoner som härstammar från min mormors mor och säkert är ännu äldre. Men... äsch jag kan inte förklara. Någon som fattar?

Edit: Jag tycker alltså inte att linnekläder är fel-tantigt på alla över 25 år. Tvärtom.

Min melankoliska tröja

Det är verkligen inget melankoliskt över de här bilderna, men jag har känt mig ganska melankolisk, på ett bra, muminaktigt sätt, när jag stickat den här. Tänk Jämtland, tranor och lite tunnbröd och chai-te när ni ser den. Och fåren som gjort garnet bor grannar (hälften lammull, hälften ull) med oss (se förra inlägget!).
Jag är stolt för att det här är mitt första alster helt efter eget huvud vad gäller upplägg. Okej att Cilla var första inspiration och Elizabeth Zimmermann hjälpte mig lite också, men maskantal, idén att jobba nerifrån och upp (!) och modellen är ändå ganska egen. Särskilt nöjd är jag med rätsticknings-resåren och de rätstickade låtsas-sömmarna som enda dekoration- less is more och den grå färgen kommer till sin rätt. Grått kan vara grått på tusen olika sätt, just den här grå går nästan åt grönt. Stickor 4.
Skinn-knapparna (I love them) fick jag skickade till sommarstället från Bolla, tack!
All inspiration och cred till Cilla, tack till dig för att jag fick härma så ohämmat!
Och sist: tack till min älskling för härligt fotografi med många skratt vid fyren i Havsstensund.

My so called... och nya knappar

... jag vet inte vad jag ska kalla den. En löskrage kanske?

Stickad på 5,5:or i fantastiska Manos Silk blend, som jag ju vann från Handlas hantverk i vintras. Ljuvligare kan man inte ha om halsen.

Mönstret är ungefär detta, som är baserat på detta. Men jag gjorde 60 maskor och vanliga knapphål, så det är en tredje variant. Finns säkert fler därute, ett kanonmönster att använda till den här typen av garn!

Knapparna till kragen har jag köpt på min nya favoritbutik, Bolla. Gillar du knappar och bor i Göteborgsområdet, åk dit! Otroligt mysigt och trevlig service. Knapparna är alla gamla, ingen är yngre än 40 år står det på hemsidan. Jag köpte på mig lite grann, kommer att återvända helt klart. Ett plus också för fina små påsar, som jag måste visa. Hurra!