Sen jag såg
Vifflas har jag längtat efter min egen slätstickade sjal med
Haruni-bård. Det här är den första, men absolut inte den sista. Jag har två andra garner som bara längtar efter att få bli likadana sjalar. Till den här använde jag
Ishbel som bas, eftersom jag gillar att den ökar så mycket i starten, så att sjalen blir bred fort. När jag hade 3+140+1+140+3 maskor drog jag igång bården. Egentligen skulle det vara 141 på varje sida, men det fixade jag till genom att skippa en ihoptagning på varje sida första varvet.
Garnet är den första Wollmeise-härvan jag någonsin köpte, 100% superwash merino, fg Ebenholz. En härva räckte preciiiis, 3 m och 22 cm har jag kvar nu. Sista varven hade jag is i magen kan jag tala om. (En härva = 525 m.) Stickor 4, virknål 3.
Wollmeise är bra och lyxigt på många sätt, men det är inte kul när man stickar fel och måste repa upp, eftersom det är så glatt och maskorna gärna hoppar ur varandra. När jag kommit halvvägs på bården tappade jag några maskor. Efter en kvälls slit för att plocka upp dem (jag brukar vara grym på att fixa till sånt) gav jag upp och började om bården istället.
Resultatet är i alla fall en alldeles perfekt stor sjal som går att vira runt axlarna och som luktar Wollmeise. Hurra!
ps: Vi har köpt ny säng :)
Jag har nu fått ett VM-FO! Hurra! Info och mönster finns här.
Tack för alla fina medömkande ord och tips för hur jag ska bli bättre i min axel! Det var härligt att få lite gensvar på gnället! Nu är det bättre, nästan bra. Lösningen har varit TENS-apparaten, Aloe vera heat lotion och till slut Voltaren, som gjorde susen. Stickade en pulsvärmare igår och är nu på den andra, i det fina bomullsgarnet jag fick av Petra när vi var på hennes sommarö. Jag gillade de här enkla som jag såg på Strikks hemsida, och vill härma dem.
Usch, jag hatar gnälliga blogginlägg och nu skriver jag ett själv. Jag har fått ont i axeln och kan inte sticka. Sååååå tråååååkigt är det! Hoppas det går över snart. Nu har jag haft stickpaus i fyra hela dagar och det är hemskt. Eller förresten, i lördags sydde jag ihop ett ufo- men det räknas kanske inte. Måste bara sticka en kant på det för att det ska bli klart, så det lär väl dröja.
Å vad kul det är att sticka i Nepal! Jag älskar verkligen det garnet. Nu har jag kommit igång med min VM-stickning, dvs min makes gotlandströja. Känns som en hit! Måste bara komma på hur jag ska sticka ärmkullarna och sprundet, ska jag våga mig på att steeka? Och kan jag använda någon EZ-metod för att sticka hela tröjan nerifrån och upp? Hoppas det. Just nu känns tanken på aviga varv med två färger som en omöjlighet.
Nyss hemkommen från en mysig övernattning på Petras sommarställe med Janette, Cilla och Anna... hurra för såna fina stickvänner!
Jag har äntligen stickat klart min underbara gröna Creature Comforts Cardi, men kameran är oladdad och dessutom är det kväll. I väntan på ståndsmässiga foton på både den och Haruni så kommer här ett smakprov ;)
