Min nya idol

Den här helgen pågår ett stort evenemang här i Göteborg: på Blå stället i Angered har man ordnat slöjdmöten, och nu är det stickning som gäller. Jag var där igår en sväng för att lyssna på Elsebeth Lavold. Jag känner naturligtvis till henne sedan tidigare, men har inte någon av hennes böcker och ingen direkt relation till hennes design heller. Jämför man med min tidigare erfarenhet av stickgurus så kan man säga att jag var beredd på att det kunde bli hur som helst, det här. Så jag var lite halvtaggad när jag gav mig iväg till Blå stället med en sprillans ny förkylning i kroppen- och utan att kunna sticka pga min numera alldeles för omskrivna muskelfästesinflammation.
Men: Vilken kvinna! Jag är helt överväldigad! Jag satte mig oblygt längst fram vid handarbeta-bordet (i alla fall det bordet där jag kände igen någon- *vinkar till Lea, Ingela, Ingrid, Marie, Tina, Sara mfl*) och fotograferade (klicka gärna på bilderna för att se dem i större format) när hon berättade om stickningens historia, sitt Vikinga-projekt och sin framgång i USA. Framför allt hennes berättelse om hur hon själv kämpat för att komma dit hon är idag, och att det inte är helt problemfritt att vara framgångsrik heller, var väldigt givande tyckte jag.
Jag bläddrade i hennes böcker, men köpte ingen. Och nu när jag sitter här hemma Ångrar Jag Mig- modellerna är ju minst lika fina som till exempel Elizabeth 1 av Alice Starmore. Nåväl, det finns ju en hemsida att beställa ifrån. Och det kommer jag att göra, för en så kunnig, inspirerande och ödmjuk person har jag inte träffat på mycket länge! Idag är det mera stickworkshop och garnmarknad på Blå stället, men jag stannar hemma och kurerar mig- just workshop är inte så kul när man är invalido som jag just nu är.