Tofflor till mig!

Äntligen har jag kommit till skott och tovat ett par tofflor till mig själv. Jag vill att de ska vara helt röda inuti, varför funkar det inte i år? (se kanten runt hälen.) Förra året blev de helfärgade inuti, om jag inte minns fel. Nåväl, det spelar ju mindre roll, de lär bli varma och goa att ha på sig i alla fall. Nu står de och torkar på berghällen utanför huset. Det hade kanske varit snyggare om jag låtit bli det blå inlägget på ena tofflan, men jag ville se hur det blev.

I förrgår kom nya Twist collective, som vanligt fann jag något alldeles oemotståndligt. Jag tror min Vinelle får RIP och att garnet kommer att bli en Acorns istället- så snygg, och verkar så kul att sticka!

garnklubben in da house- med mera

Idag hämtade jag ut min första leverans från Madelinetosh's garnklubb. Tre fantastiska härvor tosh merino light i en komplex vinröd/lila nyans, med stråk av grönt med flera färger. Underbart. Jag tror det ska bli en sån här, när jag är frisk och fin i nacken (Tack för alla hälsningar, särskilt tack Teresa för tipset, jag testar nu :))

Tidigare idag var jag och äldsta dottern på Prickig katt, om ni är i Göteborg får ni inte missa denna underbara och fantastiska affär som gör en lycklig. I trappan hittade vi en invirkad cykel som vi gillade.

Här är Viljas tofflor, som min man har tovat. Jag är mkt stolt :) Ska bara sy på sista hjärtat så är de helklara.

Och här är till sist en actionbild på lillkoftan. Den är finfin, tycker jag och Vilja.

I love ull

Jag har köpt garn! Underbart garn, från Görvik där vi just varit. Åh vad jag älskar de här garnerna. Och åh vad jag skulle vilja Sticka, jag blir galen på detta. Efter att jag hade skrivit mitt senaste inlägg vispade jag maräng för hand (att inte ha en elvisp= idioti, note to self: köp en och ta med nästa år) och räfsade lite gräs med mera- stickade fyra varv på min blå kofta. Det gjorde "susen" och jag fick ondare än någonsin i min rygg och nacke. Så nu är jag tillbaka på noll och börjar tänka att mina härliga uppnystade sommargarner kanske får vänta till nästa år.

Men jag har i alla fall varit kommandora och tvingat övriga familjen att idka lite handarbete när jag själv inte kan. Tove har tovat nya tofflor! Själv! Jag är världens stoltaste mor. Jag sydde på hjärtana, de är av nålfilt, med björntråd. Tofflorna är vita inuti, och tovade av ullen vi köpte hos Wålstedts förra året (skamligt, vi har inte rört den. Det är liksom i Jämtland man ska tova.) Min man tovade ett par till Vilja också, som bara ska fotograferas först, sen bloggar jag upp dem i krysset, dem också.

Jämtland 2009

Jag är ingen fotograf och ingen fågelskådare, men jag måste bara få visa hur exklusivt jag har haft det! Det här är utsikten från vårt sovrumsfönster i Jämtland. Där molnen är på bilden brukar det vara fjäll. Titta noga nu, förstora gärna upp bilden (genom att klicka på den). Det är tranor, de var ganska ofta där och väckte mig på natten med sin häftiga sång. Men just den här natten kom det en räv springande också! Han jagade tranorna, snacka om hybris. Tyvärr blev jag så upphetsad av detta att mitt första foto blev med blixt (klockan var ca 3 på natten). Detta såg naturligtvis räven, man ser att han tittar upp mot mig. Sen sprang han iväg. Undrar vad jag hade fått se om jag inte varit så klantig...
Här är en bild (tagen av något barn) på fåren som ger mig min årliga garnfix. Riktiga alltså. För det här garnet är liksom Garn med stort G, eftersom jag stickar med det samtidigt som jag ser fåren, hör deras bräkanden och pinglande. Fantastiskt för en stadsbo. Bilder på garn kommer senare, jag är i full gång med stickningen. Tyvärr inget brunt än, dock.
Här är en till bild på ms Marigold, bakifrån ser man top-down konstruktionen rätt bra. Petra skrev att hon tänker på klippor i Bohuslän när hon ser färgerna, precis så tänkte jag också när jag köpte garnet! Kul! Mönstret finns att köpa här, garnet är Brilla som jag köpt i Tanumshede förra året. Stickor 3 och 2,5.

På vägen hem hade jag tjatat mig till lite härlig dalagarn-sightseeing, så vi var på Sätergläntan och Wålstedts. Det var inte lätt att hitta till det sistnämnda, om ni vill åka dit (Gör det! Och skippa Sätergläntan- om du inte ska på kurs, då är det säkert underbart.) så använd deras vägbeskrivning. Det gjorde inte vi, och det var verkligen inte lätt att hitta. Men när vi väl hittade dit var det så himla trevligt! Vi fick en visning av ullspinneriet och en trevlig pratstund. (På bilden är det Vålbergsgarn i färgen Linnea som håller på att bli till.)
Vålbergsgarn är helt fantastiskt. Omöjligt att välja, jag ändrade mig flera gånger. Till slut blev det dock havsturkos som följde med hem, men jag skulle lika gärna vilja ha Rosen eller Tallstam. Eller något annat- så himla vackert!
Ljuvligt färgad ull fick hänga med också, nu kan vi ju tova. Tofflorna görs med såpa, varmt vatten, och genom att bearbeta ullen med händerna på olika sätt. Såhär ser Viljas ut på:

Sist vill jag visa vad som låg i brevlådan när jag kom hem. Norah Gaughans senaste. I love it. Och jag måste sticka Anhinga.