Wiolakofta och Silk mohair poncho

Jullov är bra för att bli klar med stickningar.
Både min Muhu-inspirerade Wiola och min poncho i Silk mohair är klara, och jag är jättenöjd med båda!

Wiola stickade jag med dubbel supersoft i stl S för att få en M. Den är lagom, hade inte gjort nåt om den blev aningen större men jag tror det är meningen att den ska vara såhär.

Stickor 4,5. Knappar från Magasin duett och Strikk, band från Magasin duett.

Ponchon är i Sandnes Silk Mohair, två nystan. En slätstickad rektangel på stickor 6. Inte jättekul att sticka men klart värt! Kit från Knit 4 U som jag köpte på Syfestivalen i Göteborg i augusti.

Stickåret 2016

25 färdiga projekt i år, känns gött!
Ett sista är nästan klart, men inte helt. Det är Wiola-koftan som väntar på att jag ska köpa knappband, virka en kant runt hals- och knappkant och välja knappar. Köpte ett gäng pärlemorknappar igår och kan inte riktigt bestämma mig.

Här kommer min traditionsenliga årskrönika :)

Årets sjal: Helt klart Paris toujours. Använder den Jämt och älskar den!

Årets tröja: Jag har stickat många tröjor i år! Svårt att välja en favorit men jag tar den som otippat blivit en superfavvo, jag har inte ens bloggat den här men den var ett UFO i augusti. Det är en spetsstickad topp i Rowan kidsilk haze. Jag har äntligen fattat varför alla älskar det här garnet! Det är mjukt, vackert, sticks inte (man kan till och med ha den på sig när man nattar barn ;)) och extremt drygt. Jag har använt den här massor, den är lagom varm och fin, funkar både till vardag och fest. En hit. Men jag är nöjd med många andra av mina tröjor, särskilt mycket de jag stickat på sistone.

Årets vantar: Har stickat tre par i år, men de mest uppskattade måste vara min svägerskas Pirate mittens. Hon fick ett par när hon fyllde 40, och de har blivit utslitna, så nu fick hon nya i 50-årspresent. Hade kvar samma garn, Garnstudios Karisma Classic (ej superwash).

Årets stolthet: Eh, jag är inte så himla stolt över någonting i ärlighetens namn. Har mest plöjt på med stickningen. Men det får väl bli att jag äntligen stickat en islandströja. Planerar minst en till nästa år, denna har blivit annekterad av Tobias :)

Årets garn: Det får bli kidsilk haze från Rowan. Insikten om att det var ett helt underbart garn. Och sen älskar jag magasin duetts Silketweed, men det har bara blivit en liten krage än så länge. Planerar en Skarv inom kort.

Årets nördigaste: Alla mysteriestickningar jag hängt på! Hur kan man ens komma på tanken att betala för något man inte vet vad det ska bli? Men det har jag. Hemligheten är att ha koll på designern, jag visste innan att de gjorde snygga mönster. Två par vantar och en tröja har det blivit, och de är alla tre stickningar jag blivit jättenöjd med. Och det är en sport att hänga med i mysteriet och inte halka efter, då blir det aldrig av att bli klar...

Årets fiasko: Jag har inte blivit missnöjd med något jag gjort, så jag kan nog ärligen säga att det varken är några toppar eller dalar i årets stickskörd. Det skulle i så fall vara att jag teststickade Sidra i fina färger som känns mesiga, tröjan är småtrist och jag har aldrig använt den.

Årets gnäll: Samma som förra året! För mycket instagram och för lite bloggande. Fast jag börjar omvändas sakta men säkert. Det är kul att se fina stickningar på instagram, även om min feed blandas med mycket annat från andra sammanhang så jag missar det mesta. Jag läser bloggar mer och mer sällan men det är tråkigt att det är så.

Årets UFO: Nu får jag väl inte skriva min spetstopp i kidsilk haze en gång till, och inte Riddari heller... så då får det bli Elinor-koftan! Den är fin och jag har fått extremt mycket komplimanger för den.

Även 2017 ska det stickas UFO:n. Häng på! Det är grymt! Min lista har krympt betydligt sen sist, i år känner jag faktiskt att det kan bli kompletterat. Har bara 13 stycken varav de flesta är rätt små.

Hoppas snart kunna visa en färdig Wiola! Gott Nytt 2017 imorgon! Må det bli ett år med framtidsvisioner.

ps: Fina Laid back corals som jag teststickade nyss finns nu att köpa på Ravelry. Med rabatt  fram till imorgon.

Kontrast

En viktig insikt och sanning för en flerfärgsstickare: Fotografera färgerna du vill jobba med i svartvitt och kolla kontrasten! Jag hade jämfört clementine och peony (orange och knallrosa) på det sättet och såg att de låg för nära varandra, men var kär i kombon och ville ändå testa. Stickade en halv ärm på Wiola. Får erkänna: det funkar inte. Har tyvärr ingen bild eftersom det var en känsloladdad insikt och snabb reaktion. Repade upp vid 23-tiden igår och började om, nu med en ljust rosa kontrast som jag inte vet namnet på (ETA: Sugarsnap! Tack Petra ♥). Mycket bättre. Lyssna på och lyd alla som sagt detta, tex de kloka kvinnorna i Nördic Knitting.

Måste skriva lite om prinsens bröllop som ju var på tv igår. Jag hade glömt bort att det var, vilket kändes bra eftersom jag inte är någon rojalist. Men sent igår kväll när vi sett på film och jag inte ville sluta sticka och därför måste se på nåt så zappade vi över till bröllopsfesten och såg även vigseln på svtplay med teckentolkning. Älskar sång på teckenspråk! Älskar gospel som utgångsmarsch! Älskar att designers och bagare gör sitt yttersta för att göra vackra kläder och fantastisk tårta (med pop rocks i! Måste pröva.).
Och på tal om kungafamiljen, ett citat från en underbar text jag precis läste i Vi natur. Ett specialnummer av Vi som är helt ägnat åt naturen och frågan: "Är stubben, trädet och klippan svenskarnas nya kyrka?"

Finaste färgkombon

Sedan jag var liten har jag varit väldigt svag för att kombinera orange, lila och rosa. Nu är det äntligen dags att bejaka detta! Inspirerad av bilder från Muhu hittade jag äntligen det perfekta projektet: Wiola-koftan i dubbel magasin duett supersoft. Hurra!