Idag kom Helena förbi en sväng. Det blev en kort träff i dörren bara, eftersom vi båda har sjuka barn, då jag fick inspektera hennes härliga Candleflame-sjal och hon fick se min Promenade.
Men innan hon gick överlämnade hon ett litet paket! En påskpresent, sa hon, som jag skulle öppna när hon gått. Självklart rev jag (eller Tove) upp paketet så fort hon stängt dörren, men när jag störtade ut på balkongen för att ropa "Tack!" så var hon borta. Så nu ropar jag över hela Stickbloggarland: Tack kära Helena! Det är helt fantastiskt vackert (och svårt att fotografera) och jag är överväldigad av denna underbara present. Hurra!
Du vet väl att livet i förkylda barnträsket blir lite roligare om man kan glittra lite:)
SvaraRaderaVarsegod å Glad godisfri påsk!
Kram Helena
(som har en liten pojke som är helt slut nu och hur febrig som helst..)
Tänk att den där Helena är så fin. Inte bara skitsnygga saker gör hon, är så generös också. Det är en fantastisk kombination! Så fin du är och jag har också fina saker som jag älskar från den damen!
SvaraRaderaVilket fint armband - det hade ju kunnat få vem som helst att ha godislöfte...
SvaraRaderaVad lustigt jag "ritade" nästan ett exakt likadant för ca 2-3 år sen som min man gjorde. Du kommer säkert ä´lska det, ´jag har mitt jämt///Eldstickan ;o)
SvaraRadera